Under 2025 förväntas cybersäkerhetslandskapet fortsätta att förändras i snabb takt. Hoten blir mer avancerade, samtidigt som teknikutvecklingen skapar nya möjligheter – och risker. Här är de viktigaste cybersäkerhetstrenderna som svenska företag måste känna till för att kunna skydda sig mot framtidens digitala hot. Att hålla sig uppdaterad kring dessa trender är avgörande för att undvika förluster, skydda varumärket och upprätthålla kundernas förtroende. Det är inte längre en fråga om om, utan när, ett företag drabbas av ett cyberangrepp – och förberedelserna måste därför påbörjas redan idag.
AI-baserade attacker och försvar
Artificiell intelligens (AI) har blivit ett kraftfullt verktyg – både för cyberkriminella och cybersäkerhetsproffs. Under 2025 väntas AI användas i allt större utsträckning för att automatisera och förfina attacker, såsom phishing, ransomware och social engineering. Algoritmer kan analysera stora mängder data för att hitta svagheter i nätverk eller generera övertygande bluffmejl som är svårare att upptäcka för användare. Samtidigt utvecklas AI-baserade skyddslösningar som snabbt kan identifiera och motverka hot genom att analysera ovanligt beteende och identifiera mönster i realtid. Företag behöver investera i AI-driven cybersäkerhet och utbilda personalen för att förstå riskerna med avancerade AI-baserade angrepp. Att integrera AI i befintliga säkerhetsplattformar, samarbeta med experter och regelbundet testa systemen mot nya AI-baserade hot är centrala åtgärder för att ligga steget före angriparna.
Molnsäkerhet i fokus
Med ökad användning av molntjänster ökar också riskerna för dataintrång och informationsläckor. Allt fler företag flyttar kritiska data och applikationer till publika, privata eller hybrida molnlösningar, vilket medför nya säkerhetsutmaningar. Under 2025 blir det ännu viktigare att välja leverantörer med starka säkerhetsrutiner, använda rätt konfigurationer och regelbundet genomföra säkerhetsgranskningar. Felaktiga inställningar i molnmiljöer är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till dataläckor. Zero trust-principen blir alltmer central – ingen användare eller enhet får full tillgång utan kontinuerlig verifiering. Företag behöver även övervaka datatrafik, implementera multifaktorautentisering och se till att säkerhetskopiera data i molnet. Att skapa tydliga policies för åtkomst och ansvarsfördelning minskar risken för att molntjänster blir en ingång för cyberangrepp.
Utpressningsattacker (Ransomware) fortsätter öka
Ransomware har varit ett växande problem och kommer att förbli en stor utmaning även under 2025. Cyberkriminella riktar sig mot både stora och små företag, ofta genom att använda stulna inloggningsuppgifter eller exploatera sårbarheter i system. Under de senaste åren har vi sett ökade attacker mot offentlig sektor, vårdinrättningar och småföretag, där verksamheten snabbt kan lamslås. Regelbunden backup, segmentering av nätverk och utbildning av personalen är avgörande för att skydda sig mot dessa attacker. Dessutom bör företag upprätta incidenthanteringsplaner och testa sin beredskap regelbundet. Att snabbt kunna återställa data och isolera drabbade system kan vara skillnaden mellan en mindre störning och förödande konsekvenser. Investera även i verktyg som upptäcker misstänkt aktivitet i ett tidigt skede för att minimera skadorna.
Supply chain-attacker blir vanligare
En av de mest oroande trenderna är ökningen av attacker mot leverantörskedjor. Hackare utnyttjar svagheter hos underleverantörer eller tredjepartstjänster för att få tillgång till större mål. Under 2025 väntas dessa angrepp bli ännu mer sofistikerade, där angripare riktar in sig på mjukvaruleverantörer och distribuerar skadlig kod via legitima uppdateringar eller tjänster. Noggrann kontroll och säkerhetskrav på partners och leverantörer blir därför viktigare än någonsin. Företag bör:
- Genomföra regelbundna säkerhetsgranskningar av sina leverantörer
- Upprätta tydliga avtal och krav på informationssäkerhet
- Övervaka åtkomst till känsliga system och data även hos tredjepart
Det är också viktigt att ha en tydlig kommunikation och incidenthanteringsplan tillsammans med leverantörer för att snabbt kunna agera vid misstänkta händelser.
Ökat regulatoriskt tryck och efterlevnad
Nya och skärpta lagkrav kring dataskydd och cybersäkerhet är att vänta, både inom EU och globalt. Initiativ som NIS2 och DORA innebär att fler företag, även utanför traditionellt kritiska sektorer, måste uppfylla högre säkerhetskrav. Företag måste hålla sig uppdaterade kring regelverk som NIS2 och DORA, och se till att de egna processerna klarar framtida revisioner. Det innebär bland annat krav på bättre riskhantering, rapportering av incidenter och dokumentation av säkerhetsåtgärder. Efterlevnad blir en konkurrensfördel och minskar risken för kostsamma böter. Företag som är proaktiva och implementerar strukturerade processer för efterlevnad stärker även sitt varumärke och ökar kundernas förtroende. Att samarbeta med juridiska experter och använda automatiserade verktyg för regelefterlevnad kan underlätta arbetet med att möta de nya kraven.
Mänskliga faktorn och säkerhetskultur
Trots avancerad teknik är den mänskliga faktorn fortfarande en av de största säkerhetsriskerna. Phishing och social engineering blir allt mer sofistikerade, ofta riktade mot specifika personer med hjälp av information från sociala medier eller företagets egna webbplatser. Angripare använder skräddarsydda meddelanden för att lura anställda att lämna ifrån sig känslig information eller klicka på skadliga länkar. Kontinuerlig utbildning och en stark säkerhetskultur är avgörande för att minska risken för misstag och bedrägerier. Investera i regelbundna simuleringar av phishingattacker, skapa tydliga rutiner för rapportering av misstänkta händelser och belöna säkerhetsmedvetet beteende hos medarbetarna. En öppen dialog och ledningens engagemang är viktiga faktorer för att bygga en organisation där säkerhet genomsyrar hela verksamheten.
Automatisering och incidenthantering
Snabb och effektiv incidenthantering blir en nyckel för att minimera skador vid ett intrång. Automatiserade processer för detektion och respons, såsom SOAR (Security Orchestration, Automation and Response), får större genomslag och bidrar till att minska tiden från upptäckt till åtgärd. Genom att använda automatisering kan företag hantera stora mängder larm, prioritera rätt incidenter och snabbt isolera drabbade system. Företag bör utvärdera sina rutiner och investera i verktyg som möjliggör snabb respons. Regelbundna övningar, tydliga kommunikationsvägar och dokumenterade åtgärdsplaner förbättrar beredskapen. Att kombinera automatisering med mänsklig expertis säkerställer att även komplexa hot kan hanteras effektivt och minskar risken för långvariga driftstörningar eller dataförluster.
